Upplopp i stockholm 1948
•
Den br&#;kiga staden : ungdomsupplopp och ungdomspolitik i efterkrigstidens Stockholm / Martin Ericsson och Andr&#;s Brink Pinto
Ungdomsupplopp är inget nytt fenomen. Vid flera tillfällen från och årtiondena framåt skakades Stockholm av kravaller. I den här boken utreds orsakerna till upploppen, hur polis och ungdomar agerade, vad press och allmänhet tyckte, ja helt enkelt: vad var det som hände och varför?
Boken innehåller ett fåtal svartvita fotografier från de olika händelserna och avslutas med en käll-och litteraturförteckning. sidor.
Innehåll
FÖRORD OCH TACK
UNGDOMSUPPLOPPENS STOCKHOLM
Fyra decenniers ungdomsupplopp
Finns ungdomar?
Svensk konfliktforskning – två olika historiska perspektiv
Konfrontationernas utlösande mekanismer
Avgränsning, urval och källmaterial
BLAND SWINGPJATTAR OCH LIGISTER – SÖDERKRAVALLERNA ÅR
Söderborna och polisen – en ansträngd relation?
Kravalldeltagarnas konfliktrepertoar och polisens taktik
Splittrade reaktioner i pressen
En yrvaken stad försöker förstå Söderkravallerna
Söders civilsamhälle griper in
INTE BARA UNGDOMAR – BERZELIIKRAVALLERNA ÅREN OCH
– de första Berzeliikravallerna
– nya oroligheter
Kravalldeltagarnas
•
Rum, politik samt ”meningslösa” upplopp. Ungdomsupplopp inom Stockholm –
Arkiv. Tidskrift till samhällsanalys, nr 11 () Rum, politik och ”meningslösa” upplopp. Ungdomsupplopp i huvudstaden – Andrés Brink Pinto & Martin Ericsson sammandrag: Under efterkrigstiden skakades huvudstaden återkommande från så kallade ungdomsupplopp, såsom av samtidens makthavare förstods som opolitiska, ja näst intill meningslösa i sin obegriplighet. Samtidigt låter händelserna oss resonera kring förhållandet mellan detta offentliga rummet och människors kollektiva aktörskap. Genom för att närma sig upploppen utifrån den politiska filosofen Jacques Rancières teorier och väsentlig humangeografi debatterar Andrés kant Pinto samt Martin Ericsson i sin artikel på grund av att upploppen i sig var en möte mellan två inkompatibla ordningar, polisens och jämlikhetens princip, för att deltagarnas medvetande av händelserna går för att närma sig via dem kvarlevor dem lämnat efter sig samt att upploppen ur den synvinkeln inom högsta grad bör förstås som politiska. nyckelord: ungdomsupplopp; polisens ordning; jämlikhetens princip; skapandet från urbana rum; rätten mot staden; detta politiska rummet; bråkig politik. publiceringshistorik: Originalpubliceri
•
Lista över kravaller i Sverige
Det här är en lista över kravaller som har utspelat sig i Sverige.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Allt sedan upploppet på Södermalm , har kravaller med stenkastning och mordbrand inträffat vid återkommande tillfällen i Stockholms fattigaste kvarter, liksom i andra storstäder. Enligt Stockholmshistorikern Mats Berglund förenas upploppen av ilska och utanförskap, och har ofta varit uttryck för missnöje med militär, polis och medierapportering. Vissa uppror har varit politiskt motiverade, andra har föranletts av frustration över fattigdom och arbetslöshet. I gamla rättegångshandlingar förekommer ofta ”unga pojkar” som följer med enbart för att våldet är roligt.[1][2][3]