Krypgrund ventiler
•
Hur och när skall man ventilera sin krypgrund?
Vi bor på en bergsmansgård med anor från talet. Vi har torpargrund med uteventilerande luckor i murad grund. Vi har en eldstad som används dygnet runt där vi eldar med pellets. Vi har ytterligare en eldstad som vi eldar mer för trivsel. Jag har läst artikeln &#;På säker grund&#; och letat information i övrigt om hur man generellt öppnar respektive stänger ventilationsluckorna i grunden efter årstider, men det har varit svårt att finna svar på detta.
Borde vi ha öppna ventilationer på vintern med torrare luft utomhus och stängda på sommarhalvåret?
Tacksam om ni kunde komma med råd i frågan.
Svar:
I princip ja, det är bra med lite luftrörelse i grunden men man kan få problem när det kommer in luft med hög fuktighet. Eftersom varm luft kan &#;bära&#; mer fukt än kall luft fäller den ut vatten när den kyls ned, s.k. kondens. Det kan man se till exempel på kvällar efter varma dagar när daggen lägger sig på marken. Och detta vill man inte att det sker i kalla husgrunder där det i såna fall kan uppstå mögel och röta. Med andra ord &#; minimal ventilation varma sommarmånader och lite mer ventilation på vintern. Men man skall också tä
•
Ventilation i krypgrund
Ventilation är en avgörande faktor för hur en krypgrund eller torpargrund mår. Rätt ventilation gör att man undviker problem med fukt och mögel. Genom att styra ventilationen kan man få ett kraftigt förbättrat klimat i krypgrunden.
Naturlig ventilation
I en krypgrund finns det normalt ventiler installerade. Ventilernas uppgift är att ventilera bort fukt som kommer in i grunden från olika fuktkällor.
Det har funnits två skolor när man pratar om naturlig ventilation i krypgrunder och torpargrunder. Den ena förespråkar att man skall öka ventilationen genom fler och större ventiler. Argumentet har varit att fukten i grunden måste ventileras ut snabbare. Den andra skolan säger att man skall minska på ventilationen genom att sätta igen ventilerna. Argumentet har varit att luften utanför grunden är fuktig och att luften är en stor del av problemet.
Faktiskt har båda rätt – fast inte samtidigt.
Sanningen är att ungefär hälften av tiden är luften utanför krypgrunden torrare än vad den är inne i krypgrunden. Vid dessa tillfällen bör man ventilera så mycket det bara går. Men den andra hälften av tiden är luften utanför grunden fuktigare &#; och då skall man i
•
Krypgrund
- Uppslagsordet ”Torpargrund” leder hit. För ön i land i norden, se Torpargrund, Vasa.
En krypgrund är ett typ från grundläggning på grund av hus likt bygger vid att enstaka ventilerad alternativt oventilerad luftficka skapas mellan markytan samt bjälklaget. Luftfickan isolerar huset från markens kyla. Krypgrund kallas ibland felaktigt på grund av torpargrund, vilket är den äldre benämningen på konceptet med luftficka mellan husgrund och markyta.
Hus tillsammans med krypgrund vilket saknar erforderligt fuktskydd kunna råka ut för fuktrelaterade problem varför en oskyddad uteluftsventilerad krypgrund idag anses som ett riskkonstruktion.[1] enstaka grund bör stå emot tjälhävning samt marksättningar, bära upp lasten av byggnaden, samt artikel värmeisolerande samt radonsäker.[2] detta är viktigt att grunden utförs tillsammans med omsorg till att existera fuktsäker, samt att man tänker vid detta redan vid ett fuktsäkerhetsprojektering från den framtida grunden.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Krypgrundens ursprung är den traditionella torpargrunden som plats en lätt grundläggning bestående av ett grundmur från natursten samt en stenkonstruktion för för att ta upp lasten från murstocken tillsammans med tillhörande spis eller eldstad. Bjä