Medicin illamående barn
•
Få hjälp hos Knodd när ditt barn är sjukt
Barnsjuksköterskor och barnläkare
Avgift 0kr, hjälp inom minuter
Öppet /
Hur vet jag om mitt barn har magkatarr?
Magkatarr är egentligen ett samlingsnamn för olika sorters magbesvär. Vanliga symtom på magkatarr är att barnet har ont i magen, ofta i magens övre del. Små barn har dock ofta svårt att lokalisera magont och kan peka på magen fast det inte är där det gör ont. Symtom kan också inkludera illamående, diarré och kräkningar. Ibland kan barn med magkatarr känna sig mätta snabbt när de äter, eller inte vilja äta alls.
Även spädbarn med magkatarr kan förlora aptiten. Spädbarn med magkatarr behöver behandlas av läkare och få medicin. Ibland kan magkatarr hos bebisar likna spädbarnskolik. Det är dock vanligt att spädbarn och små barn har ont i magen ibland och det finns många orsaker till detta.
Det finns många orsaker till varför barn får ont i magen och ofta handlar magont om annat än magkatarr. Du kan läsa mer om magont hos barn här.
Vissa sorters mat eller matallergier kan ge upphov till magkatarr. Det kan också orsakas av att barnet upplever stress. Ofta brukar man förknippa magkatarr med en ök
•
Minska risken för PONV
Håll patienten väl syresatt
Evakuera luft ur magsäcken
Adekvat vätsketillförsel (ersättning för fasteperioden plus peroperativa förluster upp till 30 ml/kg)
Använd om möjligt propofol för induktion och underhåll vid hög risk för PONV. Undvik lustgas till högriskpatienter.
Förebygg och behandla postoperativ smärta
Kombinera alltid opioider med icke-opioider (paracetamol, NSAID:s).
Använd blockader där det är tillämpligt
Låt barnen postoperativt börja dricka och äta först när de själva önskar det.
Medicinsk profylax
Profylax ska ges till barn där kräkning ska undvikas av operationsskäl såsom vid esofagus- och käk-kirurgi.
Profylax bör ges till barn med 2 eller fler av nedanstående riskfaktorer:
Tidigare PONV eller andra i familjen med PONV eller rörelsesjuka
Ålder > 3 år
Kirurgiduration > 30 min
Strabismkirurgi eller tonsillektomi-, abrasio-operationer
Inhalationsanestesi
Av tillgängliga medel finns det inget som är entydigt bättre än övriga. Eftersom ingen monoterapi ger fullgod effekt bör man kombinera två preparat med olika angreppspunkter.
Till barn då man vill undvika den sederande effekten
E
•
En viktig bas för lyckad behandling från FMT existerar att hjälpa patienten för att förstå dem underliggande mekanismerna bakom smärtan eller obehaget. I detta sammanhang existerar relationen mellan läkare samt barnet betydelsefull, att samtalet sker inom lugn samt ro samt att detta finns utrymme att fråga och situation att klargöra att smärtan i sig inte existerar farlig samt tillståndets ofta goda prognos.
Redan vid inledande besöket, därför snart misstanken om FMT väcks, bör denna diagnosmisstanke presenteras. nära uppföljande mottagning presenteras resultaten från genomförd utredning, samt diagnosen FMT bekräftas.
Barnets samt dess vårdnadshavares förståelse till vad besvären innebär samt tillståndets ofta goda prognos är inom sig ett avgörande grundpelare i behandlingen. Understryk för att smärtan alternativt obehaget existerar på riktigt, d v s för att det ej handlar ifall inbillad smärta. Beskriv, gärna med bilder, hur GI-systemet fungerar, samt om samspelet mellan tarmens enteriska nervsystem och centrala nervsystemet, samt utgå gärna från begreppet DGBI – disorder of gut-brain interaction, som förbättrad beskriver vilket det handlar om.