Ingår uterum i boyta
•
I en lägenhet mäter man boytan genom att räkna de utrymmen som finns inom lägenheten, och som är avsedda för att brukas av den som ska bo där. Oftast mäter man bara golvet i de rum som lägenheten består av, men så finns det ju också vissa undantag.
Vad räknas in i kvadratmeter i lägenhet?
Regler för lägenhet(bostadsrätt)
I en lägenhet mäter man bara de utrymmen som ligger inom lägenheten d.v.s väggar mot grannar/trapphus eller ytterväggar mäts inte. Om lägenheten har kakelugn eller öppen spis så räknas denna ytan in i arean.
Hur räknar man lägenhetsyta?
Först mäter man bostadens invändiga mått i varje våningsplan. Alla typer av våningsplan, utom våningar med snedtak ska man mäta mellan ytterväggarnas insidor, strax ovanför golvsockeln. Utrymmen som har en rumshöjd som är lägre än 1,90 meter ska inte räknas med i den totala arean.
Vad räknas som boyta?
Boyta är den yta som ligger inom 6 meter från den del av fristående yttervägg där golvnivån ligger ovanför eller i nivå med den omgivande marken. (Med fristående yttervägg menas en vägg som inte gränsar mot annan byggnad.) Övriga delar av våningsplanet är biyta.
Vad räknas som biyta i lägenhet?
T
•
Boyta
Boyta, eller boarea (BOA), är den yta i ett hus som är användningsbar för boende. Boytan utgör tillsammans med biytor (biareor) byggnadens totalyta.
Boyta i Sverige
[redigera | redigera wikitext]I genomsnitt har svenskarna 42 kvadratmeter bostadsyta per person. Småhusägarna bor rymligast. De har 46 kvadratmeter per person, medan de i bostadsrätt har 39 och hyresgäster har 35 kvadratmeter per person.[1] Det minsta boendeutrymmet har man i Botkyrka, Stockholm, Sundbyberg och Solna med 34 kvadratmeter per person.[2]
Mätregler i Sverige
[redigera | redigera wikitext]Mätreglerna följer svensk standard (SS ).
Huvudregel
[redigera | redigera wikitext]Först mäter man byggnadens invändiga mått i varje våningsplan (källare, plan 1 osv). Alla utrymmen i en bostad kan inte utnyttjas lika bra. Därför delar man sedan upp den uppmätta ytan i boyta och biyta, i svensk standard betecknad boarea och biarea.
Alla typer av våningsplan, utom våning med snedtak, ska mätas mellan ytterväggarnas insidor strax ovanför golvsockeln. Allt som ligger innanför ytterväggarna – även innerväggar – ska räknas med. Man ska också räkna med skåp, fläktkanaler, öppen spis etc.
•
Beskrivning av olika ytor BOA, BIA, BYA, BTA, BRA
Svar
Boarea (BOA)
Den area i en hus liksom är användningsbar för boende. Boytan utgör tillsammans tillsammans biytor byggnadens totalyta.
Biyta (BIA)
Följande räknas vilket biyta:
- garage liksom kan nås inifrån
- pannrum såsom kan nås inifrån
- soprum vilket kan nås inifrån
- utrymme tillsammans med begränsad användning (se förtydligande nedan)
Sluttningsvåning:
Boyta existerar den yta som ligger inom 6 meter ifrån den sektion av fristående yttervägg var den omgivande marken existerar i nivå med alternativt under golvnivån. (Med fristående yttervägg menas en skiljevägg som ej gränsar mot annan byggnad.)
Övriga delar från våningsplanet existerar biyta. likt biyta räknas dessutom alltid:
- garage som är kapabel nås inifrån
- pannrum som förmå nås inifrån
- soprum som kunna nås inifrån
- utrymme med begränsad användning (se förtydligande nedan)
Källarvåning
Hela ytan inom en källarvåning räknas såsom biyta. Utrymme med begränsad användning – oavsett typ av våningsplan.
Specialregler
Våningsplan med snedtak där takhöjden är minimalt 1,9 m.
Om hela våningsplanet har ett takhöjd vid minst 1,9 m bör hela översta skiktet mätas.
Våningsplan tillsammans med snedtak samt takhöjd delvis under 1,9 m.
För för att ett våningsplan med snedtak