Toppklocka invasiv
•
Namn
Campanulaceae, klockväxter. Campanula kommer från latinets campana, liten ur. Glomerata betyder hopad samt syftar mot blomställningen. Härstammar från Europa, Kaukasus samt Iran. Arten är vildväxande i södra och mellersta Sverige på torra kalkrika marker, samt är enstaka gammal trädgårdsväxt hos oss.
Härdighet
B. Härdig
Beskrivning
Perenn tillsammans med mattbildande växtsätt. Bladen är djupt gröna lansettlika, tandade och lite håriga. Stjälken är kraftig och upprätt. I toppen sitter dem mörkt blåvioletta eller vita blommorna samlade i enstaka tät klase. Gemensamt för de flesta arter blåklockor är för att mjölksaften inom stjälkar samt blad är vit.
Växtplats
Vill stå i solen till halvskugga. Klarar dem flesta mark, men trivs bäst inom näringsrik, kalkhaltig gärna lite torr jord.
Skötsel
Sköter sig själv. C/c 35 cm.
Förökning
Genom delning vår eller höst.
Användning
Fin inom rabatter, gärna i lantlig stil. Fungerar i stenpartiet. Bra likt snittblomma
•
Toppklocka
Toppklocka, ängstoppklocka eller byaskvaller (Campanula glomerata) är en art i familjenklockväxter.
Det är en växt som sprider sig snabbt och blir cirka 25 cm hög, med blålila klockor i klump längst upp i toppen av stjälken. Namnet byaskvaller kommer av den snabba spridningen av växten.
Toppklockan har lila eller mörkt blå blommor. Plantan är flerårig, ganska härdig och blir 15– cm hög. Blomningen sker i juli-augusti. Toppklockan hör till de klassiska bond-trädgårdsväxterna och den var mycket populär som prydnadsväxt förr i tiden. Toppklockan kan bli ganska gammal som trädgårdsväxt och den klarar sig länge på samma plats utan skötsel. Den trivs på frisk (inte för fuktig eller för torr jord, trivs dock bättre på lite torrare än på för fuktiga eller blöta jordar), väldränerad jord eller i backar och sluttningar, ängar, skogsbryn och vägkanter.
Toppklockan har 20–25 mm långa klockor i klase, och kronbladen i klockan är spetsiga. Den har blomklasar både överst på stjälken och längre ned i hörnen vid bladfästena. Bladen är äggrunda och spetsiga, och fint rundtandade.
En variant av arten är ulltoppklocka (C. g. farinosa). Den skiljer sig från toppklo
•
Det ska vara lätt att ha trädgård, ett rent nöje med måttliga mängder arbete och snälla växter som klarar sig på egen hand. Det är vad man hoppas i alla fall. När favoritbusken frusit bort på vintern, perennerna vägrar växa till sig och mest ser ledsna ut och ogräset breder ut sig över den bruna, öppna jorden är det svårt att tro på en grön framtid. Men allt är möjligt, även i trädgården. Det gäller att välja rätt växter, de som tål nästan allt.
Det finns många perenner som är fantastiskt tacksamma att odla. Man sätter ner dem i jorden, under den första tiden vattnar man när det är torrt. Sedan behöver man inte göra mycket mer än att titta på när de växer och frodas. Möjligen kan det någon gång vara bra med lite gödsel, men de här växterna klara sig i allmänhet bra på det som naturligt finns i marken. De är inga finsmakare med pretentiösa krav på vad de får sig till livs. Skönt när man inte har tid att pyssla om växterna, bra när man är nybörjare och trevligt även för erfarna trädgårdsodlare som snabbt vill få ymniga planteringar.
Löjtnantshjärta, Lamprocapnos spectabilis, söt, tålig och sprider sig inte allt för vildsint.
En del av de här perennerna är väldigt spridningsb